Som liten drömde jag om att bli skådespelerska. Trots att jag var väldigt blyg som liten och stammade så vågade jag delta på “Roliga timmen” och spela teater i skolan. På scenen kunde jag vara någon annan och där blev jag modig. Jag tog plats och tack vare klasskamrater och en underbar lärare, vid namn Åke, fick vi ha väldigt många roliga timmar!
Efter gymnasiet fanns mitt stora teaterintresse kvar och jag sökte in till en teaterlinje i Stockholm. Jag hade ännu en underbar lärare där, Margita, som trodde på mig och som gjorde att jag växte i mitt skådespeleri. Men, andra året fick jag en ny lärare, en man som tyckte att jag behövde frigöra mig och min kropp ytterligare genom att visa mina bröst i en föreställning.
22 år gammal kände jag ett otroligt motstånd till att göra detta. Men, han propsade på och det slutade med att jag gjorde som han sade.
Jag mådde jättedåligt efter den föreställningen och bestämde mig för, där och då, att skådespelerska ville jag inte bli längre. En dröm som inte gick i uppfyllelse. Priset kändes för högt, i alla fall för lilla pryda mig.
Men, jag kunde inte riktigt släppa tanken på teaterns värld. Jag älskade den världen, att få vara i fantasin, i uttrycket och skapa världar bortom denna. Så vad skulle jag då göra om jag inte kunde bli skådespelerska? Mer om det i ett annat inlägg.
