När jag var 12 år träffade jag en granne som precis hade flyttat in i samma bostadshus. Hon hette Carina och var 13 år. Ganska direkt fann vi varandra och började spexa till musik. Vi klippte ihop olika låtar, små snuttar, och sedan mimade vi och dansade till programmet som vi skapade. Mimgruppen Fjärtarna hade kommit till världen! Fråga mig inte varifrån vi fick namnet! (skratt) Jag tror att det var lite av en tonårsrevolt och att vi gick emot det som omgivningen tyckte att vi skulle heta. Vi tyckte Fjärtarna lät bättre än Roslagsflickorna! På grund av namnet var vi inte helt rumsrena och det passade vårt spexande där den röda tråden var den att det inte fanns någon röd tråd! Vi bara körde på!
Det fanns inga sociala kanaler på 70-talet men vi tycker att Fjärtarna passar in bra där så nu, typ 48 år senare, har vi fått en Facebooksida! (skratt) Där kan du läsa om hur Carinas pappa Lunkan blev vår manager, våra gigs och att vi fick vara med på TV!
